Tuff promenad
Ja ni, det tynger mitt hjärta att säga detta men Finsta skogen är mångt och mycket förstörd. Det var hemskt att se alla träd som låg som om någon hade lekt plock och pinn. Det var en tuff marsch att ta sig igenom min vanliga stig jag fick klättra och hoppa slita och dra samtidigt som jag skulle hålla koll på kameran. Hu jag är helt slut, resten av dagen blir lugnare i form av en fika med en vänn.
Det rasade snö fulla mig av träden bara jag vidrörde dem. Lite mysigt ändå;)
Jag måste hålla igång min kropp så att den ska hålla för arbete!
För mig är det viktigt att hålla igång hjärnan och min kreativa sida oavsett min livssituation.
Hej fina hoppas att du har haft det trevlig under ledigheterna. Jag har bytt lite inrikning på bloggen och hoppas att du kommer att gilla den. Kram
SV Rossanna; Japp jag gillar det jag ser;) Tror att jag ska ändra riktning på min blogg också. Sluta vara personlig, tyvärr.
Nej, du får inte sluta vara personlig, men däremot kanske vara mindre privat? Allt du gör speglar ju din personlighet och det är ju det som gör att din blogg sticker ut!
SV Anonym: Vet inte om min blogg sticker ut direkt....vi får se hur det blir.
...men vad hände?
Jo, den sticker visst ut! Det var jag som skrev ovan... =)
Jag tog beslutet när jag startade min blogg att aldrig vara privat (och har väl nästan lyckats hålla det), men däremot ska den spegla min personlighet och därmed vara personlig... (skillnaden på privat och personlig var något som diksuterades mycket under lärarutbildningen, personlig är att vara sig själv och dela med sig av sina erfarenheter på ett generellt plan, privat då går man in på detaljer som andra egentligen inte behöver veta, typ..). Därför har jag tex valt att inte vara med på bild på den bloggen, men däremot på min andra som bygger på min fiktiva persona i medeltidssammanhang.
